i FÖRÄLDRAMÖTE 12 okt 2022
Plats: matsalen
Välkomna
Inbjudan
4 okt 2022
Idag kör vi igång med treorna och sexorna…
Du som förälder är givetvis välkommen på ditt barns pass.
OBS Båda fyrorna kör sina pass tillsammans kl 12.30-13.30. (i bildsalen)
Den här veckan träffar jag alla klasser och presenterar mig och Superstyrkan. Vi möblerar om klassrummet så att vi sitter som ett stort U. Då vi hjälps åt går det snabbt och smidigt. Vi har ett tydligt MÅL: Att vi alla ska känna oss glada utan knutar i magen. Vi pratar om ordet STRATEGI och försöker använda orden ANSVAR, SAMARBETE och STIL då vi möblerar TILLSAMMANS.
Vi pratar om de tre orden: ANSVARSAMARBETESTIL och att orden hör ihop.
Tredje lektionen kommer vi lyfta det lite knepigare ordet STIL (Respekt – Rädd om)
Då vi sitter i U:et berättar jag sju saker om mig själv men en sak ljuger jag om. (Får man egentligen ljuga?) Vi gjorde presentationen till en gissningslek: Eleverna skulle gissa vad jag ljög om och sedan skulle jag berätta sanningen. Kolla gärna om de minns vad som var sant och vad som var en lögn.
- grattiskort (berättade min ålder)
- hundkoppel (berättade att jag har haft tre hundar)
- trollstav (berättade att jag varit på trolleriVM)
- vattenflaska (berättade att jag är nykterist)
- motorcykelkeps (berättade att jag har en HD och kör motorcykel)
- gosedjur (berättade att jag leker med dockor och gosedjur)
- vedträ (berättade att jag gillar att hugga ved i regnet)
Första lektionen: PRESENTATION
Presentation av Göran och SuperStyrkan. En intresseskapande och kasamhöjande introduktion
Första affischen 2022
11-13 okt 2022
Andra lektionen: ANSVAR
Andra elevpasset INRE STYRKETRÄNING: ANSVAR
Om empati/medkänsla och hur vi kan förändra världen genom att smitta med vänlighet och göra ”Det Lilla Extra” (DLE) för oss själva och andra. Andra affischen 2022
INRE STYRKETRÄNING vill förhindra att vi får knutar i våra magar då vi är tillsammans med varandra. Genom vår förståelse att vi alla påverkar varandra med vårt sätt att vara kan vi försöka att sluta bli vargar som visar tänderna så fort vi inte förstår eller att det inte blir som vi vill. Genom att vara lite mer som giraffer (ett djur som har bra överblick och ett stort hjärta) kan vi försöka bli bra att lyssna in och förstå hur andra tänker och tycker. Då skulle vi kunna säga att vi tränar vår medkänsla och blir bra på att prata ”giraffspråket”.
Vi funderar på om de som städade och gjorde DLE (Det Lilla Extra) tyckte det var extra jobbigt eller om städningen blev lättare då de samtidigt smittade med glädje.
Vi funderar också på vad hotelldirektören tyckte då de som hade ANSVAR för städningen inte bara städade utan också tog sig tid att försöka smitta med vänlighet och glädje. (DLE)
Vi gjorde också om berättelsen från att gälla ett hotell till att bli en berättelse om Munksundsskolan. Vad kan vi lära oss av berättelsen? Vad skulle hända om vi tillsammans skulle bestämma oss för att bli lite mer som giraffer och smitta oss själva och andra med vänlighet och glädje?
Lektionerna under vecka 42 blev inställda pga sjukdom. Kvarvarande lektioner är nu framflyttade till vecka 43 och 45.
Tredje lektionen: STIL (25 – 27 okt)
En respektfull stil eller en stil som spräcker bubblor och skapar knutar i magar?
Om att skapa förståelse och vilja att vara rädd om sin egen och andras skyddsbubblor (integritetszoner) samt att inse sitt och andras unika värde.*
Om ni frågar mig är det här passet helt avgörande då vi vill skapa ett respektfullt klimat i grupper. Tänker att ordet STIL och RESPEKT hör ihop. Ordet RESPEKT är ett svårt ord. Det har för många av oss en hänsynsfull och omtänksam sida. Men RESPEKT kan också betyda fruktan och rädsla. Om människor som ska fungera tillsammans har olika värderingar då det gäller vad ordet RESPEKT innebär då vi pratar om mänskliga relationer kan det bli stora problem. Lektionen visar att ordet har två betydelser: RÄDD FÖR och RÄDD OM. Det kan vara bra att ha respekt för el, svaga isar och eld. Då menar vi RÄDD FÖR. I skolans värdegrund används ordet RESPEKT då vi menar att vi ska vara omtänksamma, vänliga och hänsynsfulla. Denna betydelse handlar om att vara RÄDD OM varandra.
Även om vi enas om att vi vill vara rädda om varandra i en klass behöver vi också förstå vad det innebär. Om vi lyckas få alla att förstå att alla människor (och djur) har värdefulla skyddsbubblor omkring oss kan vi gå vidare och skapa en grogrund för ett respektfullt gruppklimat.
Då jag pratar om skyddsbubblor pratar jag egentligen om våra integritetszoner. Alltså våra zoner runt oss alla som vi äger och bestämmer över själva, Under lektionen gör jag ett experiment som förhoppningsvis får alla att ”se” våra skyddsbubblor. Jag blåser upp en stor såpbubbla och stoppar in en liten modell av en människa i bubblan. Jag visar att bubblor kan gå sönder. Jag har med mig en liten hacka i klassrummet som får symbolisera att vi ibland hackar på varandras bubblor. Det blir lätt att förstå hur jobbigt det blir om många ofta hackar på samma person (mobbning). Även om det bara är en som hackar vid ett tillfälle kan vår bubbla gå sönder och ganska snabbt kan vi få en knut i magen. Om vi inte kan lita på att våra bubblor får vara hela kan det kännas jobbigt att gå till skolan.
Avslutningsvis visar jag också att bubblor kan bli starka. Jag blåser en bubbla som består av många små bubblor och visar att bubblor som sitter ihop blir starkare. Bubbelsamlingen visar att bubblor (elever) som försöker hålla ihop blir starkare tillsammans. Om vi är rädda om varandras bubblor och ger varandra uppåtpuffar och säger TACK och FÖRLÅT (då det passar) kan alla skyddsbubblor i en klass inte bara vara hela. De kan också bli extra starka. Till sist blåser jag en liten stark bubbla som får möta ett motstånd (golvet). Bubblan studsar upp då den krockar mot golvet (om allt funkar som det ska). Ibland studsar den flera gånger. Budskapet är att vi kan bli starka om alla stoppar undan våra hackor och bestämmer oss för att försöka vara RÄDDA OM varandra.
Fjärde och sista lektionen Vecka 45: SAMARBETE
Fjärde elevpasset INRE STYRKETRÄNING: SAMARBETE – Om skillnaden på en kamrat och en kompis och fem saker vi kan tänka på för att vara en god kamrat.
Fjärde affischen
Jag börjar lektionen med att berätta en berättelse om min väska utan handtag. Då en lärare såg hur jag kämpade med flera väskor frågade han mig om jag behövde ”ett handtag”. En av väskorna hade gått sönder och behövde just ett handtag. Läraren hette/heter Patrik och var slöjdlärare. Då han fick se min väska lovade han mig att fixa ett handtag till mig. Efter några år gick handtaget sönder. Då vi möttes igen berättade jag vad som hänt. Han sa då att jag hade livstidsgaranti på hantaget. Tänk att ha kollegor/skolkamrater som vill ge oss ett handtag och dessutom ge oss en garanti att detta beteende varar livet ut. Wow! Det skapar tillit, tacksamhet, och arbetsglädje.
Som föreläsare åker jag ofta till stora och små företag och pratar om hur vi tillsammans kan skapa arbetsglädje.
I skolans värld pratas det nästan aldrig om arbetsglädje. Genom forskning vet vi att inlärning sker bäst då vi trivs, mår bra och faktiskt också skrattar och har roligt. Arbetsglädje i skolan är inget som kommer av sig själv. Arbetsglädje är alltid ett tillsammansprojekt. Oavsett om vi är vuxna på en arbetsplats eller barn på en skola. Då vi vuxna skapar arbetsglädje gör vi det med våra kollegor. Skulle ibland vilja låna in ordet i skolvärlden och prata om att alla elever är kollegor. Tyvärr har vi vuxna ofta översatt detta ord till ”kompis”. Vi säger att elever ska vara bra kompisar med alla i klassen/på skolan. Där blir det, enligt mig, ett feltänk.
Ordet kompis blir då väldigt brett. Är/behöver alla elever vara kompisar med alla i en klass/på en skola? Självklart inte. Men oavsett om vi vill eller inte är alla i en klass kollegor, arbetskamrater och klasskamrater. För att göra det tydligt för eleverna tänker jag att vi behöver sära på begreppet kompisar och klasskamrater. Man är kompis med några som valt varandra som kompisar på grund av olika anledningar. De man brukar (och vill) vara med.
Jag tänker att kompisordet för barn ofta är synonymt med ”nära vän” och att vi behöver ett annat ord för klass-”kompisar”. Jag lyfter därför orden ”klasskamrat” och ”skolkamrat” (även ”bänkkamrat”) och gör dessa ord synonymt till vuxenvärldens ”kollegor” och ”arbetskamrater” samt idrottens ”lagkamrater”.
Då blir det lättare att prata om att alla skolkamrater oavsett om vi är kompisar eller ej har skyldigheter och rättigheter att försöka göra det vi kan för att skapa trygghet och arbetsglädje i och runt varandra.
Som skolkamrater vet vi att det finns ett val att försöka vara en bra kamrat. Motsatsen, vet vi alla, sprider den otryggheten som vi alla vill motverka. Istället för ”bra kamrat” väljer jag att säga ”GOD KAMRAT”.
Lektionen handlar om frågeställningen: Hur gör vi för att få alla att känna sig som vinnare?
Lektionen handlar också om vad som händer då vi får den inre superstyrkan.
Med våra inre styrkor kan vi känna oss som vinnare utan att behöva göra någon till förlorare. Då vi försöker vara omtänksamma mot oss själva och andra övar vi upp styrkorna godhet, empati, positiv självkänsla och social kompetens.
Eleverna får en utvärdering på måndag den 14 november.
Resultat: Se i menyn under UTVÄRDERINGAR