Enöglaskolans grundsärskola
Mellanstadiet (14 elever)
Önskemål från rektor och personal att även köra INRE STYRKETRÄNING på grundsärskolans mellanstadie.
Välkomna: 18/5 kl 18-19.30
Informationsmöte för alla föräldrar: M1, M2, H1 och H2
BAKGRUND:
Hej! Jag heter Göran Davidsson och är utbildad lärare. Jag driver projektet tillsammanskraft till 1000 tillsammans med flera företag i Enköpings kommun. Tillsammans vill vi göra något för att förebygga den destruktiva våldsspiralen som vi idag ser i vissa kommuner i vårt land. Genom att erbjuda skolorna en kostnadsfri utbildning som vi kallar INRE STYRKETRÅNING vill vi skapa en trygg uppväxt för våra barn och ungdomar i Enköpings kommun. Läs mer om projektet på hemsidan.
Jag har jobbat som mellanstadielärare i Enköpings kommun sedan 1980. Sedan 2000 har jag haft en central tjänst i kommunen där jag hade tre huvuduppdrag. Mitt fokus var att stötta skolorna med grupper, värdegrundsfrågor och pedagogiskt ledarskap. Sedan 2014 är jag egen företagare och föreläser om tre viktiga verb då vi vill skapa en magisk tillsammanskraft. Ett av mina favoritämnen är: ARBETSGLÄDJE – ett tillsammansprojekt.
Jag betonar alltid vikten av att alla på en skola mår bra, Bygger gärna goda relationer och tror att barn vill ta ansvar och samarbeta om de bara kan. Ibland står något i vägen. Med INRE STYRKETRÄNING vill jag vara med och bidra till tryggare och mänskligare skolor. Min målsättning är att tillsammans med elever och personal på respektive skolor och även respektive föräldrar skapa magiska skolor där ingen får några beständiga knutar i magen.
OBSERVERA att allt jag skriver i denna blogg är mina privata tankar utifrån mitt pedagogiska perspektiv.
Tar tacksamt emot dina reflektioner så att jag kan skruva till texten så att den blir bättre och mer användbar för oss som vill skapa en tryggare och mänskligare skolvärld.
7 april 2022
Presentation av mig, Göran Davidsson och SuperStyrkan
Jag (Göran Davidsson) berättade om en skolklass i Hummelstaskolan som skapade magi då de möblerade om klassrummet. Om alla är med och vill bidra för att nå ett gemensamt mål kan det bli magiska resultat. Vi pratade om ordet strategier och vikten av att utveckla våra strategier så att vi ständigt utvecklar det vi gör. Orden ANSVAR-SAMARBETE-STIL lyftes som viktiga utvecklingsord. Under klassens ommöblering till ett U för att alla skulle se varandras ögon fick personal i klassrummet försöka hitta någon händelse som lyfte orden ANSVAR, SAMARBETE och STIL . Efter ommöbleringen fick någon i personalen berätta vad de såg som var ansvarsfullt, samarbetsinriktat eller stilfullt (respektfullt). Detta sker varje pass. I mogna grupper kan eleverna ta över denna ”bekräftelsedel”. Jag berättade också sju saker om mig själv. En sak var en lögn. Eleverna fick gissa vad jag ljög om. Efteråt fick alla veta vad som var en lögn. I vissa klasser var det någon som sa att det var okej att ljuga. I andra klasser tyckte alla att man inte fick ljuga. Prata gärna hemma om om vad ni tycker. Finns det lägen då man kan/ska ljuga? Vad händer med tilliten om någon får veta att någon ljugit om något? Vi pratade också om begreppet ”grupptryck” och att det krävs styrka för att våga gå sin egen väg trots ett starkt grupptryck.
Huvudbudskapet under första passet var att vi alla kan få knutar i magen. Under min presentation berättade jag att jag fick en knut i min mage som efter mer än 20 år sitter kvar och fortfarande skaver. Jag berättade att en elev som jag var vän med dog då han gick i nian. I två veckor visste vi inte om han skulle överleva eller ej. Under dessa två veckor tog jag hand om min stora knut i magen genom att hugga ved nästan varje kväll. Jag berättade att jag under begravningen bestämde mig för att bidra till att alla barn på våra skolor får må bra. Efter händelsen började jag jobba med INRE STYRKETRÄNING och föreläsa på skolor i hela vårt land.
Jag visade till slut ett magiskt rep som förklarade att det inte är farligt att få knutar (konflikter) då vi är tillsammans. Det viktiga är att vi vill försöka lösa upp våra gemensamma knutar och slippa få dem som hårda dubbelknutar i våra magar. Då vi tillsammans fick repet att sväva insåg vi att vi tillsammans kan vara med och försöka skapa magi tillsammans.
21 april: ANSVAR
Om hur vi kan förändra världen genom att smitta med vänlighet och göra ”Det Lilla Extra”.
Ej inbokat datum: STIL Om våra viktiga skyddsbubblor (integritetsbubblor) och hur vi tillsammans kan bli starka och utveckla vår och andras självkänslor.
Ej inbokat datum: SAMARBETE Om skillnaden på en kamrat och en kompis och fem saker vi kan tänka på för att vara en god kamrat.14 februari Kommentarer från lärare:
2/5 2022: STIL
(respektfull stil eller en stil som spräcker bubblor och skapar knutar i magar)
Tredje elevpasset INRE STYRKETRÄNING: STIL – Fokus på integritetszoner, självkänsla, tillit och respekt. Syfte: att skapa förståelse och vilja att vara rädd om sin egen och andras skyddsbubblor (integritetszoner) samt att inse sitt och andras unika värde
(1h).
Tredje affischen
Om ni frågar mig är det här passet helt avgörande då vi vill skapa ett respektfullt klimat i grupper. Tänker att ordet STIL och RESPEKT hör ihop. Ordet RESPEKT är ett svårt ord. Det har för många av oss en hänsynsfull och omtänksam sida. Men RESPEKT kan också betyda fruktan och rädsla. Om människor som ska fungera tillsammans har olika värderingar då det gäller vad ordet RESPEKT innebär då vi pratar om mänskliga relationer kan det bli stora problem. Lektionen visar att ordet har två betydelser: RÄDD FÖR och RÄDD OM. Det kan vara bra att ha respekt för el, svaga isar och eld. Då menar vi RÄDD FÖR. I skolans värdegrund används ordet RESPEKT då vi menar att vi ska vara omtänksamma, vänliga och hänsynsfulla. Denna betydelse handlar om att vara RÄDD OM varandra.
Även om vi enas om att vi vill vara rädda om varandra i en klass behöver vi också förstå vad det innebär. Om vi lyckas få alla att förstå att alla människor (och djur) har värdefulla skyddsbubblor kan vi gå vidare och skapa en grogrund för ett respektfullt gruppklimat. Då jag pratar om skyddsbubblor pratar jag egentligen om våra integritetszoner. Alltså våra zoner runt oss alla som vi äger och bestämmer över själva, Under lektionen gör jag ett experiment som förhoppningsvis får alla att ”se” våra skyddsbubblor. Jag blåser upp en stor såpbubbla och stoppar in en liten modell av en människa i bubblan. Jag visar att bubblor kan gå sönder. Jag har med mig en liten hacka i klassrummet som får symbolisera att vi ibland hackar på varandras bubblor. Det blir lätt att förstå hur jobbigt det blir om många ofta hackar på samma person (mobbning). Även om det bara är en som hackar vid ett tillfälle kan vår bubbla gå sönder och ganska snabbt får vi en knut i magen. Om vi inte kan lita på att våra bubblor får vara hela kan det kännas jobbigt att gå till skolan.
Avslutningsvis visar jag också att bubblor kan bli starka. Jag blåser en bubbla som består av många små bubblor och visar att bubblor som sitter ihop blir starkare. Bubbelsamlingen visar att bubblor (klasser) som försöker hålla ihop blir starkare tillsammans. Om vi är rädda om varandras bubblor och ger varandra uppåtpuffar och säger TACK och FÖRLÅT, då det passar, kan alla skyddsbubblor i en klass inte bara vara hela. De kan också bli extra starka. Till sist blåser jag en liten stark bubbla som får möta ett motstånd (golvet). Bubblan studsar upp då den krockar mot golvet (om allt funkar som det ska). Ibland studsar den flera gånger. Så starka kan vi också bli om vi alla stoppar undan våra hackor och bestämmer oss för att försöka vara RÄDDA OM varandra. Inte RÄDDA FÖR varandra.
10/5 2022 SAMARBETE
Om skillnaden på en kamrat och en kompis och fem saker vi kan tänka på för att vara en god kamrat.
Fjärde affischen
Jag börjar lektionen med att berätta en berättelse om min väska utan handtag. Då en lärare såg hur jag kämpade med flera väskor frågade han mig om jag behövde ”ett handtag”. En av väskorna hade gått sönder och behövde just ett handtag. Läraren hette/heter Patrik och var slöjdlärare. Då han fick se min väska lovade han mig att fixa ett handtag till mig. Efter några år gick handtaget sönder. Då vi möttes igen berättade jag vad som hänt. Han sa då att jag hade livstidsgaranti på hantaget. Tänk att ha kollegor/skolkamrater som vill ge oss ett handtag och dessutom ge oss en garanti att detta beteende varar livet ut. Wow! Det ger mig tillit, tacksamhet, arbetsglädje och tryggheten att veta att jag alltid kan få ett handtag.
Som föreläsare åker jag ofta till stora och små företag och pratar om hur vi tillsammans kan skapa arbetsglädje.
I skolans värld pratas det nästan aldrig om arbetsglädje. Genom forskning vet vi att inlärning sker bäst då vi trivs, mår bra och faktiskt också skrattar och har roligt. Arbetsglädje i skolan är inget som kommer av sig själv. Arbetsglädje är alltid ett tillsammansprojekt. Oavsett om vi är vuxna på en arbetsplats eller barn på en skola. Då vi vuxna skapar arbetsglädje gör vi det med våra kollegor. Skulle ibland vilja låna in ordet i skolvärlden och prata om att alla elever är kollegor. Tyvärr har vi vuxna ofta översatt detta ord till ”kompis”. Vi säger att elever ska vara bra kompisar med alla i klassen/på skolan. Där blir det, enligt mig, ett feltänk.
Ordet kompis blir då väldigt brett. Är/behöver alla elever vara kompisar med alla i en klass/på en skola? Självklart inte. Men oavsett om vi vill eller inte är alla i en klass kollegor, arbetskamrater och klasskamrater. För att göra det tydligt för eleverna tänker jag att vi behöver sära på begreppet kompisar och klasskamrater. Man är kompis med några som valt varandra som kompisar på grund av olika anledningar. De man brukar (och vill) vara med.
Jag tänker att kompisordet för barn ofta är synonymt med ”nära vän” och att vi behöver ett annat ord för klass-”kompisar”. Jag lyfter därför orden ”klasskamrat” och ”skolkamrat” (även ”bänkkamrat”) och gör dessa ord synonymt till vuxenvärldens ”kollegor” och ”arbetskamrater” samt idrottens ”lagkamrater”.
Då blir det lättare att prata om att alla skolkamrater oavsett om vi är kompisar eller ej har skyldigheter och rättigheter att försöka göra det vi kan för att skapa trygghet och arbetsglädje i och runt varandra.
Som skolkamrater vet vi att det finns ett val att försöka vara en bra kamrat. Motsatsen, vet vi alla, sprider den otryggheten som vi alla vill motverka. Istället för ”bra kamrat” väljer jag att säga ”GOD KAMRAT”.
Lektionen handlar om frågeställningen: Hur gör vi för att få alla att känna sig som vinnare?
Lektionen handlar också om vad som händer då vi får den inre superstyrkan.
Med våra inre styrkor kan vi känna oss som vinnare utan att behöva göra någon till förlorare. Då vi försöker vara omtänksamma mot oss själva och andra övar vi upp styrkorna godhet, empati, positiv självkänsla och social kompetens. Eleverna och lärarna får också en utvärdering.
